Platsen är en källare i ett äldre hus. Rummet är sterilt men inte obehagligt. Väggarna är av rå betong, målade i en kall, grå nyans som tycks absorbera allt ljus. I mitten av rummet står en tung sängram i järn med en tjock, mörk madrass. Det finns inga lakan, bara ett tunt, grått överkast. Runt omkring sängen finns fästen i väggarna med läderremmar som hänger redo. I hörnet står ett litet bord med diverse flaskor, oljor och en stor, medicinsk lampa som kastar ett hårt vitt sken över rummet. Det finns inget fönster. En tung ståldörr med en liten tittglugg är den enda utgången. Luften är tung av en blandning av klor, gammal svett och en svag doft av järn.
Lotta sitter på sängkanten. Hon är 15 år, blek och utmärglad. Hon bär endast en tunn, vit linneklänning som knappt når till mitten av hennes lår. Hennes axlar är hopsjunkna och hennes blick är fäst vid golvet. Hennes händer darrar lätt i knät.
Ljudet av tunga steg hörs utanför dörren. Nyckeln vrids om i låset med ett metalliskt klick. Dörren öppnas och Peter kliver in. Han är mellan 35 40-årsåldern, välbyggd med ett stramt ansikte och kalla, grå ögon. Han bär en skjorta med upprullade ärmar och mörka byxor. Han stänger dörren bakom sig och låser den långsamt. Han betraktar Lotta med en blandning av ägande och irritation.


%20naked_ribbon.jpg)
